Varför sparar jag en sådan här ranglig planta? Det är inte den enda sticklingen jag äger av just den här pelargonen, så jag borde inte spara den. Har gott om fönster i huset men nästan varje fönsterbänk är full.
(Finns visserligen plats i fönstren vid köksbordet men döttrarna tycker att det finns en gräns för hur många plantor man kan ha ...?!)
Svaret är att det är ett litet liv och en vacker växt, därför går det inte att slänga.
Jag bävar för den dagen vi säljer och flyttar till något mindre.
Fortsatte klippa ner tomatplantorna som blivit rena djungeln. Det har nästan varit svårt att ta sig förbi och längst in i växthuset i år. Lite väl vildvuxet faktiskt. Men nu är det prydligt igen och tomaterna är inplockade. Ska bara tas om hand också.
Även om det inte är helt perfekt är jag väldigt nöjd med hur det har blivit. Jag gillar sakerna och pelargonerna och de andra sticklingarna är fina och välmående. Älskar att sitta i korgstolen och bara andas. Mer sådant. Mycket mer sådant.
Igår planterade jag två sticklingar som förhoppningsvis ska överleva vintern. Jag har övervintrat änglatrumpeter inomhus förr, så jag har gott hopp. Ska försöka komma ihåg att duscha dem regelbundet.
Moderplantan + systerplantor ska också övervintras, men i garaget. Ska nog gå bra.
Till våren ska jag ha blomman för dagen igen ... har saknat den i år. Men mer om kommande projekt i annat inlägg.
Äntligen fick jag stoppa näsan i en utslagen pion! Inte riktigt helt utslagen än, men snart. Ljuvlig doft, ljuvlig blomma.
